Ner och upp

Jag vet att man brukar skriva/säga att livet går upp och ner men igår var det snarare ner och upp. 🙂

Dagen började i trötthetens tecken. Efter en rätt rätt tuff vecka bakom mig med lite sömn brast det igår. Victor har vaknat några nätter i rad och stökat/viftat/smågnällt och det har tyvärr rubbat min sömn mer än vanligt. (Vi har minskat Minifomdoseringen i veckan, misstänker det hänger ihop med det) Jag har blivit så där övertrött så jag inte kunnat sova. Jag har haft jättesvårt att somna om på nätterna och inte kunnat slappna av och vilat på dagarna när jag haft chansen. Det liksom blir lite panikartat – “nu måste jag sova för nu sover V” eller “nu har jag ammat och borde kunna sova 2-3 timmar, ok somna nu” OSV. Inte bra som ni kanske förstår. Det blir en ond cirkel och sömn blir mer jobbigt än skönt och blir förknippat med stress.

20130202-094855.jpg

Så så här trött och less var jag igår förmiddag. Grät av trötthet och kände mig trasig som människa. Ganska mycket “ner” kan man säga! Men så kom upp-delen av dagen.. Strax innan mamma kom (skulle sitta barnvakt när jag zumbade), lägger jag V på golvet/i gymmet på mage och han rullar! TVÅ gånger! 🙂 Vilken lycka!

Jag släpar sedan en trött Fia ut till Frölunda för att köra Zumba. Med en viss oro i mage och huvud kring hur det ska gå att hålla i ett pass när jag är så trött. Kommer jag komma ihåg all koreografi? Kommer jag orka ta i?

Köper en Red Power, klunkar i kanske hälften, lyssnar igenom några av låtarna och kliver sedan in i salen. På med musiken och allt sitter som ett smäck. Energin flödar och passet är jättekul. 🙂

20130202-095744.jpg
Tokigt glad efter passet

Trött, svettig och påfylld med ny energi (vad hade man gjort utan träning??) åker jag sedan hem. Hem till min lilla familj. Mer upp än så kan det inte bli. 🙂

Victor hade nog sin gladaste dag igår, knappt något gnäll öht och inatt unnade han oss 5,5 timmars sömn i sträck! Halleluja!

Idag ska jag bruncha med två kompisar på Casinot och imorgon har jag PT-tid med Hanna. Härligt!! 🙂