TGFM!
Thank God for Minifom (hoppas vi!) och Mamma!
Efter att Victors kvällskrikande eskalerat under den senaste tiden och på råd /rekommendationer från vänner har vi nu börjat med Minifomdroppar. Det är ett läkemedel som används för barn med kolik eller generellt för barn med mycket magont (majoriteten nästan vad jag förstått..). Så här står det på deras sida:
En av huvudorsakerna till kolik är gasansamlingar i bebisens mag-tarmkanal. Minifom bryter ner skum och bubblor som orsakas av nedsvald luft. Först efter ett par dygns behandlingar börjar minifom ge full effekt.
Värt ett försök helt klart för stackars Victor som har så ont och hans stackars föräldrar som börjar bli riktigt slitna. 😉 Om dagarna är han för det mesta rätt lugn och snäll, självklart några ledsna stunder då med, men kvällstid ca 21.30/22-tiden drar han igång ordentligt och det håller i mellan 2 till 3 timmar. Idag när mamma var på besök drog han igång (tokgrät/skrek) även dagtid (jag slapp en av utbrotten då jag var och bytte däck) men på eftermiddagen har vi haft flera mysiga lugna vakna och sovande timmar. Tackar jag för!
Och på tal om tacksamhet – vad hade jag gjort utan underbara mamma/mormor? <3 Underbart att ha henne hemma hos oss. Att se henne med Victor (hur cool som helst så klart!), alla småsaker hon fixar och har med sig (idag hennes senaste projekt: en hemmasydd baby badcape :-)) och idag frågade hon även om hon fick dammsuga. Eh.. ja tack? 😉 Tur man har en mamma som tycker det är kul att städa. 🙂 Love you mum!
Med risk för att någon tar illa vid sig så vill jag även uttrycka stor tacksamhet till de vänner som inte bara skriver/säger “passa på och njut nu” utan dom som faktiskt sagt saker som “det blir bättre och lättare, jag lovar”, “den första tiden är verkligen inte rolig”, “man undrar nästan vad man gett sig in på”, och “alla sitter och storgråter där hemma av uppgivenhet och trötthet”. Det är klart jag njuter av att sova några timmar på soffan med min söta son på bröstet (och bara titta på honom och inte fatta att han är min <3) men jag tycker samtidigt att mycket annat av den här första tiden är skittuff och inte alls mysig. Så, då var det sagt. 🙂
Jag sällar mig till dem som sagt kommentarerna du nämner. Det blir bättre! Du vet ju hur Elian var de första månaderna i sitt liv och så helt plötsligt en dag så var han bättre i magen!
Och vad gäller Minifom: det var inte förrän vi gav mellan 20-30 droppar som vi verkligen märkte skillnad på Elian. Vi blrjade med 10 och det blev lite bättre men sen var vi tvungna att trappa upp för att se nån skillnad. Vet fler som gjort detsamma för sina bebbar!
Så, hang in there! Och ta varje tillfälle du kan när lillen sover och passa på att sova du med! Allt det andra kan vänta. 😉
Kram till er!
Ps. Jag tyckte oxå att den första tiden var jättetuff och inte roligt alla gånger när man inte kan hålla kvar en tanke i huvudet och gråter för ingenting av ren trötthet. Typ.
Hej söta Sophie! Jag säger också att det blir bättre och att man ska njuta av varje lugn sekund som man får 🙂 Ebba skrek också varje kväll/natt för magont och bubblor och då kom minifom väl till hands! Dock hjälpte de inte jättebra för vår del så vi fick komma på andra lösningar. Jag slutade helt att äta/dricka mjölkproduktet då det kan underlätta för bebins mage (när man ammar). Bara ett litet tips ifall inte miniformen skulle hjälpa! HoppAs allt går bra, många kramar Louise
Hej Sophie! Usch jag minns hur tufft det var i början men man får hålla ut! Jag vill bara instämma i Louise kommentar. Herman visade sig vara mjölkallergiker när han var fyra månader och hade bvc gjort oss uppmärksamma på den “möjligheten” tidigare så hade vi nog sluppit en hel del magont och gråt. Jag föreslår att du testar mjölkfritt i två veckor för att se om det hjälper. Ta gärna upp det med bvc. Lycka till och skäms inte för att du tycker att det är tufft. Det gör dom flesta men många har ett behov av att dölja det! Du är bästa mamman till Victor! Kram Martina
Tack Emelie, Louise och Martina! Så skönt att höra. Vi ska till Bvc imorgon, ska se vad de har för tankar o rekommendationer. Kram!
Dum fråga kanske då ni säkert redan provat allt man kan komma på, men OM det skulle vara så att ni inte har det så måste jag bara fråga: har ni testat kolikmassage? Och att avsluta det med att “pumpa” gas (dvs att lägga V på rygg och föra upp hans knän mot hans bröst eller att liksom “cykla” med benen)? Annars är det idè att testa det. Det hjälpte iaf Elian att passera gasen och blev mkt lättad.