Hej hej! Long time no write. 🙂 Hoppas ni alla har det bra i solen. 🙂 Nedan kommer en liten update kring livet med en 9-månaders Victor.
Han är numera så här stor:
Och så här söt: 😉
Jisses vad bilder man tar på sitt barn.. Eller vad säger ni? Men söta är dom så man nästan går sönder. <3 Victor har numera två tänder nertill (en som ser lite halvt bruten ut) som började komma när vi var i Rom när han var lite mer än 7 månader och den högra stora upptill/framtill har brutit igenom en liten bit och den bredvid verkar nära bristningsgränsen med. 🙂 De två första tänderna märkte man inte av på Vicke med den stora ställde till det lite mer och gav oss en riktigt kinkig V en dag. Gnugga alvedon på tandköttet och en kall handduk tycker jag lindrat bäst. (Blöt ner hörnen på en sådan där vit handduk som vi alla har ett gäng av och släng i frysen så kan bebisen tugga/suga på den).
Victor absolut ÄLSKAR att gå.. Dvs att vi går med honom. 😉 Peters föräldrar introducerade detta när de var på besök när han var ca 6 månader och sedan dess så.. Inte jätteskönt för ryggen men men. 😉 Stabil har han blivit som tusan och kan nu även stå och hålla i sig i tex ett bord en kortare stund utan vårt stöd och kan nästan gå själv. Tror han iaf för han försöker ibland rycka loss sig från oss för att ta sig framåt själv. 😉 Han sitter jättebra och stabilt (stor förbättring kanske för ca en månad sedan) och rullar/ålar sig lite grand omkring men har inte gjort några krypförsök mer än ibland i sängen genom att lyfta upp rumpan och stå och trycka ifrån i någon slags pyramid. Många tror och säger att han kanske kommer skippa att krypa och bara gå men vi får väl se! För han måste ju fatta hur kan ska ta sig upp från sittande till stående. 😉 Från mage verkar han ha en liten aning för erbjuder vi händerna drar han sig då upp på knä och trycker ifrån hela vägen upp. Vi får se helt enkelt!!
Han snackar annars rätt mycket. Veckans ljud/ord är Ke och Gu. Uppe hos Peters föräldrar (förra veckan) var det mycket dadadada och nini nene. 🙂 För övrigt började han vinka och klappa händer där uppe så det gör han också ibland när han känner för det. Annars är han allmänt en rätt glad, pigg och viljestark liten kille. Han somnar runt 19/19.30 varje kväll, får välling ca 22.00/22.30 och sover sedan som oftast till kl 6, ibland 7. Han sover fortfarande mellan oss men egen säng står på agendan, mycket för hans egen säkerhet då han rullar rätt mycket. Jag njuter av det mysiga med att honom där tills dess. <3
Och jag då? Jag mår väldigt bra. Kroppen känns stark och jag tycker även att jag äntligen hittat knipet riktigt bra och har inte haft fler läckage sedan BJ-utbildningen. Jag har inte vägt mig nu efter två göttiga veckor uppe i Bollnäs men innan dess vägde jag 62kg. 2kg under inskrivningsvikten på mvc men normalt för mig. Brukar pendla mellan 62 och 65.
Så här stark och glad (och svettig) var jag efter min danceaerobic klass idag. 🙂
Mensen kom igång för ca 2 månader sedan och är sjukt punktlig. Jag satte in en kopparspiral och tycker det funkar bra. Blödningarna är lite rikligare än vanligt (vanligt= jämfört med innan då jag haft p-piller eller minipiller) de första dagarna och det känns lite mer i rygg och mage. Idag har jag haft lite känningar nere i buken och enligt min app “p-tracker” har jag ägglossning EXAKT idag! Aldrig känt det så tydligt innan så det är nytt nu efter graviditeten.
Annars så känns föräldrarskapet och det nya livet generellt bättre. Vi känner och förstår Victor bättre och har i samband med att han sover mycket bättre fått både lite mer tid tillsammans och egentid. Vissa dagar kan jag känna att jag verkligen inte orkar leka eller aktivera honom (eller gå med honom hela tiden när han tröttnat på gåstolen vi fått låna) och visst hade det varit skönt med en “riktig” semester men nu är det så här så det är bara att suck it up. OCH med allt det han ger tillbaka och hur mycket rikare livet nu är med honom med i det så är det helt ok! <3 Jag längtar även till att börja jobba igen (ska börja deltid från 1 sept mer info om detta kommer snart) samtidigt som jag är nervös inför det. Tankar tex om det dåliga samvetet som säkert kommer komma krypande, kommer jag kunna fokusera? kommer han bli mer pappig och hur kommer det kännas? hur kommer tröttheten att kännas då? OSV.