Usch nu är den här.. den där jobbiga tiden. Mörkt och kallt, man måste skrapa rutan, kan lätt halka, frysa om händer, fötter och näsan… Samtidigt som man också kan tända massa ljus, få energi genom att träna och har julen att se fram emot. Ja, jag kämpar lite med att kunna se ljust på den mörka och kalla tillvaron som precis lade sig som ett täcke över Gbg…
Men jag har det ändå bra, bättre än några nära vänner vars tillvaro tyvärr inte ser lika ljus ut. Jag tänker på dem och hoppas att de ska finna styrka, hitta tillbaka till sin tro och inte ge upp. Lättare sagt än gjort så klart. Kärlek till er och hur klyschigt det än låter så “finns det oftast en mening med allt” och “det löser sig”