Author: Sophie

Jag tänkte att det kunde vara roligt, kanske mest för mig själv och för att dokumentera innan jag glömmer, att skriva lite om hur Victor är som snart 22 månader gammal lite kille.

Utöver att säga nej extremt mycket och allmänt visa sin viljestyrka titt som tätt, och testa vårt tålamod och vår vilja, så har han gått och blivit världens mysigaste lilla kille. Han har humor (hade hoppats det skulle föras vidare ;-)), är kramig och väldigt nyfiken. Han älskar att vara ute och upptäcka världen (gunga, klättra, bada osv) men kan även tycka det är otroligt intressant att sitta och pilla med småsaker, hälla över vatten/sand osv från en sak till en annan, ställa sker ovanpå/i varandra och gillar att rita. Han gillar även att ligga och mysa i sängen (behöver inte vara hans egna) och har börjat attack-pussas. <3 Det är inte bara mys så klart utan även extremt mycket NEJ och kan själv just nu.. Utmanande kan man säga! (Hej början till trots-åldern..) Han har även stort närhetsbehov så det märks att han sliter med att göra sig självständig men samtidigt ha oss nära.

Babyvärlden skriver så här:

22 månader

Om barnet: Trygghet och självständighet
Känslorna bygger först och främst på barnets ökande självständighet. Det vill göra saker självt och uppskattar inte att andra står i vägen.

Barnet slits emotionellt mellan att lära sig att tackla sitt eget behov av tryggheten från föräldrarna och behovet att utforska ”världen utanför” med alla dess fantastiska möjligheter. Du kommer att se att barnet börjar öva sig på att gå längre och längre bort från dig och under längre och längre stunder. Detta är ett tecken på utveckling och på nödvändigheten i att testa gränser.

När barnet springer iväg från dig i gången i mataffären gör det så i trygg förvissning om att oavsett hur långt det går, så lämnar det inte det säkerhetsnät som du representerar.

Med din vägledning kommer barnet att bli duktigare på att uttrycka ett allt bredare känslomässigt spektrum. Barnet kommer att visa att det är stolt över att klara nya saker, det kommer tycka att det är pinsamt när det gör fel och skämmas när det uppför sig ”dåligt”. Då är det viktigt att du ger stöd när barnet ger uttryck för allt detta.

I den här åldern har barnet en stor önskan att glädja sina föräldrar och en stor rädsla för att förlora eller förstöra deras kärlek. Använd den vetskapen på ett klokt sätt.

Vi har fått han att göra nr 2 på pottan en gång´men har sedan dess inte varit jätteintresserad men börjar bli mer och mer medveten om och när det händer något där nere så det kommer säkert tids nog.

Lite ord/ljud han har för sig:
hej
nej
där
mamma
pappa
bye bye
nan-nan (banan)
Bläpple (äpple)
mai (majs)
groot (gröt)
bå (blå)
blä (blä – tack mormor ;-))
Gröö (grön)
Tatta – farfar
Bebit (mormor berith)
Bil
Pippi (pippe fågel)
Tator (Victor)
Me (mer)
Kahkor – tractor

Ljud:
baa (bä som i lammet)
Vov vov
Eee (häst)
Elefant-ljud + snabelarm
Katt (låter mest som ett skrik)
Ambulans/polisbil

Och just det (knappt att jag vågar skriva det) men han sover för det mesta även hela nätter… 🙂